...

Jag undrade varför jag kände,
när jag borde låtit bli
Jag undrade varför,
det kunde ju ändå aldrig bli vi
Jag vill inte heller,
jag visste det va fel
Att tro att nån va annorlunda,
Men det kändes ju så till en del
Jag blev lurad igen,
Och nu står jag här
ett fån som inte kunde se,
att du faktiskt år den du är
Kommentera

Kommentera inlägget:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0